Hur stort är problemet?
Alkohol är det största problemet. Antalet personer i Sverige med riskabel alkoholkonsumtion och beroende är ca 1.000.000, dvs ca 20% av den vuxna befolkningen. Ca 300.000 av dessa uppskattas ha ett skadligt bruk alkohol. Ca 250.000 personer (4 procent) är beroende och de flesta av dem finns i arbetslivet. Ca 50.000 har kontakt med kommunernas och landstingens missbruks- eller beroendevård. ca 134.000 personer (2 procent) har ett problemspelande. Ca 77.000 använder narkotika regelbundet, de flesta finns i arbetslivet. Ca 30.000 är narkotikaberoende. Källa: Swelogs 2018, CAN 2019 och Socialstyrelsen Långt ifrån alla… 6,5 miljoner svenskar som dricker alkohol har inga problem! 90 procent av den vuxna befolkningen över 15 år dricker alkohol i Sverige.
Tydliga samband
Det är vanligt att riskabla alkoholvanor, narkotikaanvändning, tobaksbruk och riskabla spelvanor beskrivs som av varandra oberoende problem. Och det är naturligtvis så att det finns människor som enbart drabbas av ett problem och inte andra. Statistik från Folkhälsomyndigheten visar dock att det finns många samband mellan problemområdena. Till exempel har personer med riskabla alkoholvanor en betydligt högre risk att ha använt cannabis de senaste tolv månaderna (OR 7.2), en högre risk att ha riskabla spelvanor (OR 1.6), och högre risk att vara daglig rökare eller snusare (OR 2.7) jämfört med personer som inte har riskabla alkoholvanor. Vi ser liknande samband för personer som använder tobak dagligen och för personer med riskabla spelvanor. Sambanden är också tydliga för personer som använt cannabis de senaste tolv månaderna.
Spel
Internetspelandet ökar. Det är färre som spelar om pengar men omsättningen har ökat. Nya spelformer, främst på Internet, ändrar spelmönstren Andelen med problemspelande är oförändrad men antalet personer med allvarliga spelproblem ökar, vilket indikerar att färre personer spelar för alltmer pengar. Ca 58 procent av Sveriges befolkning har spelat om pengar det senaste året. Ca 134.000 personer (2 procent) har ett problemspelande. Av dem är ca 31.000 beroende (hasardspelsyndrom) Ca 286.000 personer har en förhöjd risk baserat på spelbeteende. Ca 171 000 personer lever med någon som har ett problemspelande varav 82 000 barn. Den spelform som skapar flest problemspelare eller som flest problemspelare dras till är kasinospel. Riskabla alkoholvanor ökar risken för att blir problemspelare samtidigt som problemspelare har en ökad risk för att utveckla riskabla alkoholvanor. Källa: Swelogs 2018
Läkemedel
Skadligt bruk och beroende av läkemedel är det problem som är störst efter alkohol. Ca 65.000 personer behandlas för läkemedelsberoende. Hur många fler som finns i arbetslivet vet vi inte. En person som utvecklat ett beroende av lugnande medel/sömnmedel eller smärtstillande kan få ökad oro och ångest. Sömnmedel som till en början fungerat bra kan leda till sämre sömn vid långvarigt bruk. Smärtlindrande preparat fungerar inte lika bra efter en tid och kanske t o m gör att smärtan ökar. Toleransutveckling innebär att man tål läkemedlet allt bättre eller att läkemedlet har sämre effekt. En person som utvecklat tolerans kan på eget initiativ börja höja doserna för att slippa obehag och fungera någorlunda som vanligt. Källa: Socialstyrelsen/Kunskapsguiden.se 2019
Narkotika
Narkotikamissbruket i Sverige har ökat enligt CAN 2019. I synnerhet rör uppgången cannabis och narkotikaklassade läkemedel. Konsumtion av narkotika är vanligast i åldersgruppen 16-29 men den största ökningen under 2000-talet har skett bland 30-44 åringar. 8,6 procent av befolkningen har under det senaste året använt narkotikaklassade preparat. Det motsvarar 675.000 personer. 3,6 procent av befolkningen har använt cannabis det senaste året. Källa: CAN, Drogutvecklingen i Sverige 2019
Illegala droger
All icke-medicinsk hantering av narkotika är kriminell. Det betyder att särskild uppmärksamhet måste riktas mot narkotikaanvändning. Det medför ofta att de som blir narkotikaberoende har en mer komplicerad problembild. Många döljer problemet längre och hamnar på så sätt i ett djupare beroende. Samtidigt utvecklas lätt en svårare social problematik och för många är kriminella handlingar vid sidan av narkotikakriminaliteten en verklighet. Kopplingen till kriminalitet och behovet av pengar för att komma över preparaten inverkar givetvis på arbetsplatsen. Det är en stor risk för arbetsplatsen.
Doping – anabola androgena steroider (AAS)
Förr var användning av dopningspreparat mera tydligt kopplat till idrottsutövande, men sedan några decennier tillbaka har användning även i andra aktiviteter, som exempelvis träning på gym och kroppsbyggnad, blivit vanligare Av män 17-84 år har 0,6 % gjort detta någon gång och 0,1 % under de senaste 12 månaderna. Främst handlar det om yngre och medelålders män. Källa: CAN, Drogutvecklingen i Sverige 2019
Spelproblem och spelberoende
Spel om pengar kan leda till problem och få negativa konsekvenser för en person. Det kan vara fysisk och psykisk ohälsa, sociala problem eller problem med ekonomin. Beroende av spel har många likheter med annat skadligt bruk och beroende av exempelvis alkohol och narkotika. Vid spelande reagerar hjärnans belöningssystem på liknande sätt som när man dricker alkohol. Även dataspel och användandet av sociala medier via våra smarta telefoner och datorer kan leda till problematik på arbetsplatsen. Både möjligheten att spela och använda sociala medier under arbetstid bör regleras i IT-policyn. Konsekvenser av ett skadligt bruk när det gäller ovanstående beteenden bör regleras i en företagets policy mot skadligt bruk.
Hur vanligt är spelproblem?
Ungefär två procent av Sveriges befolkning i åldern 18–84 år har spelproblem, det vill säga 134 000 personer. För cirka 31 000 personer är spelproblemen allvarliga, och ytterligare fyra procent av befolkningen är i riskzonen för att utveckla spelproblem. Spelproblem finns i alla befolkningsgrupper och i alla spelformer, men är vanligare bland män och unga.
Konsekvenser av spelproblem
Den som har spelproblem kan få svårt att begränsa sina utgifter för spel om pengar. Dessutom kan det vara svårt att begränsa tiden som ägnas åt spel. Spelproblemen kan också leda till relationsproblem, ekonomiska problem, sämre prestation på arbetet och i skolan och till psykisk ohälsa.
Anhöriga och närstående påverkas av spelproblem
De negativa konsekvenserna av att ha spelproblem drabbar inte bara den som spelar. Ungefär 171 000 personer lever tillsammans med någon som har spelproblem, varav 82 000 är barn. Anhöriga och närstående påverkas på olika sätt. Känslor av skuld och skam hos personer med spelproblem skadar ofta relationerna till omgivningen, till exempel när familjen, släktingar, vänner och andra i personens närhet känner sig lurade och förlorar tilltron till den som spelar.
Många drabbas ekonomiskt
Många anhöriga och närstående drabbas ekonomiskt av spelandet. Ofta lånar de ut pengar, betalar skulder, eller blir bestulna på pengar som en konsekvens av en personens spelande. En partner som har gemensam ekonomi med den som har spelproblem drabbas särskilt hårt. Även släktingar och vänner som lånar ut pengar påverkas. Det finns en betydlig risk att arbetsgivaren drabbas av ekonomisk brottslighet när en medarbetare har spelproblem.
Definitioner av spelproblem
Flera olika termer och begrepp används; spelproblem, spelmissbruk, spelberoende, hasardspelssyndrom, problemspelande, riskabelt spelande och överdrivet spelande. De olika begreppen avser ofta olika saker, men de används också olika beroende på sammanhang.
Spelproblem
Spelproblem är ett samlingsbegrepp som beskriver de negativa sociala, ekonomiska eller hälsomässiga konsekvenser som spel om pengar kan få.
Spelmissbruk
Spelmissbruk saknar en formell definition men används ofta för att beskriva negativa konsekvenser av spel. Begreppet missbruk används främst inom socialtjänsten, men används både i socialtjänstlagen, SoL och i hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Ofta syftar missbruk på de negativa sociala konsekvenserna för en individ, medan beroende beskriver de negativa biologiska och medicinska aspekterna.
Spelberoende/Hasardspelssyndrom
Spelberoende betyder att problemen är så allvarliga att det kan vara ett kliniskt beroende. Spelberoende är en specifik diagnos, till exempel i officiell svensk hälso- och sjukvårdsstatistik som använder sig av WHO:s diagnossystem ICD-10. Hasardspelssyndrom är den (nya) psykiatriska diagnosen för spel om pengar enligt DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders) Hasardspelssyndrom och spelberoende används i princip på samma sätt. (Källa: Socialstyrelsen/Kunskapsguiden.se)
Hjälp för att hantera spelberoende på Föreningen
Har du som chef misstankar att någon av dina Idrottare har spelproblem eller är spelberoende? Eller ligger du själv i riskzonen? GLF REHAB har tagit fram verktyg och checklistor för att hantera situationen